| yo |
Yo me aferro a la cuerda.
Jag klamrar mig fast vid repet.
|
| tú |
Tú te aferras al pasado.
Du klamrar dig fast vid det förflutna.
|
| él |
Ella se aferra a su madre.
Hon klamrar sig fast vid sin mamma.
|
| nosotros |
Nosotros nos aferramos a la esperanza.
Vi klamrar oss fast vid hoppet.
|
| vosotros |
Vosotros os aferráis a la barandilla.
Ni klamrar er fast vid räcket.
|
| ellos |
Ellos se aferran a sus ideas.
De klamrar sig fast vid sina idéer.
|
| Pretérito perfecto |
Yo me he aferrado a ese sueño.
Jag har klamrat mig fast vid den drömmen.
|
| Pretérito indefinido |
Yo me aferré al árbol ayer.
Jag klamrade mig fast vid trädet i går.
|